Maif - Hammarby 4-2 och lite snack inför AIK och Ljungskile
Mjällby vinner med 4-2. Följde via datorn och den lilla rapportering som sportradion hade. Den stora sensationen där var Mjällby! Tillåt mig att uttrycka förvåning. Maif leder superettan och har inte förlorat en match i år och man slog i omgången tidigare ut Malmö FF som är betydligt starkare än Hammarby som sladdar i Allsvenskan. Som jag sa till min kollega Tobias på jobbet somm är en hängiven Hammarbysupporter som lider kval just nu: jag skulle inte byta varken Mjällbys mittlås (Robledo-Rosengren) eller anfallspar (Fejzullahu-Ekenberg) mot Hammarbys dito. Och faktum är att Tobias förstod mig! Hade jag varit tvungen att satsa pengar på resultat (vilket jag aldrig gör) så hade jag spelat Maif och det är ingen efterhandskonstruktion. Nästa omgång blir det AIK och där är läget annorlunda. Här slår Maif ur underläge och en seger skulle vara en sensation. Men jag tror de har en bra chans.

Till matchen. Mjällby kör över Hammarby i första och leder i paus med 3-0. Berner 1-0, 2-0 Ekenberg och 3-0 på straff av Fejzullahu. Hammarby kommer tillbaka och gör 1-3 en bit in i halvleken och sedan 2-3 men kommer aldrig riktigt nära och i slutskedet spikar sedan David Löfqvist 4-2. Imponerande av Mjällby att först klippa MFF och sedan Hammarby. Det hade varit stort om man kunde ta en tredje raka mot AIK. Som sagt: chansen finns även om den är mindre än den var mot Hammarby. I serien väntar också en svår bortamatch mot Ljungskile. LSK lär inte bjuda upp till någon champagnefotboll utan snarare hälsa välkommen med skyttegravar och blåställ på Starke Arvid. Så det gäller att vara föreberedd och kriga i 90 minuter. Dags för en trepoängare i serien. Kvoten oavgjorda kan gott vara fylld för ett tag nu: det kostar att spela oavgjort.